Gustav III – svensk kung och dramatiker

Gustav III – svensk kung och dramatiker

Få kungar har gjort så mycket för vitterhet och konst som Gustav III gjorde under sin regeringstid. Likt drottning Elizabeth I av England lät Gustav III, som själv var mycket teaterintresserad, det kulturella livet blomstra. Det som hade börjat under frihetstiden fick en rejäl knuff och beordrades ivrigt av den svenske konungen. Gustav III, som hade fått en uppfostran i den franska smakriktningen, och som till stor del hyllade dess lagar, strävade efter att uppmuntra en nationell svensk konst och litteratur, i alla fall till innehållet sett. När det gällde kärleken till konsten hade han inte enbart vunnit den på teoretisk väg utan även som utövare inom etsnings- och teckningskonsten.

Gustav III – svensk kung och dramatiker

Den nationella dräkten – Gustav III markering mot konsumtionen


Kungen, som ville markera mot befolkningens tävlan gällande mest överdådiga och lyxiga kläder, uppfann 1778 den Nationella dräkten, som han uppmanade folket att använda istället för dyra importerade kläder. Kungen själv valde under sin livstid medvetet ut plagg som han ansåg vara värda att spara för eftervärlden. I samlingen finns både hans privata kläder men även plagg som han använde i olika kulturella sammanhang, exempelvis vid teaterbesök eller maskeradbaler.

Svenska Akademien och Kungliga Dramatiska Teatern


Gustav III var även mycket intresserad av språk och grundade Svenska Akademien som ett ”Äreminne öfver Riks Rådet och Fält Marskalken Lennart Torstensson”, och kungen själv vann akademiens stora pris. Gustav III var en skicklig talar något han inte minst visade i sina riksdagstal och övriga anföranden. Men det var inte bara genom sitt författarskap eller konstnärliga utövande som Gustav III verkade för den svenska kulturen. Han bistod även med ekonomiska medel och olika former av understöd till de arbetade med kultur och stiftade eller återupprättade institutioner som till exempel Musikaliska akademien, Svenska Akademien, Målar- och bildhuggarakademien och Vitterhets-, historie- och antikvitetsakadmien.
1773 grundades Svenska Operan och nio år senare, 1782 invigdes Kungliga teatern, det som i dag går under namnet Kungliga Operan och hyser ett av världens äldsta balettkompanier, Kungliga baletten, som bildades 1773. 1782 instiftade han Förbättringssällskapet för svenska språket, som hade som uppgift att skapa talteater på svenska istället för franska som var brukligt för den tiden. Det ledde till att den svenska nationalscenen, Kungliga Svenska Dramatiska Teatern (senare Kungliga Dramatiska Teatern) grundades 1787-1788.  Gustav III brinnande teaterintresse, på det personliga planet, ställde ofta till det för honom, både gällande hans anseende som regent och tidsfördelningen mellan arbetets plikter och teaterkonsten. Själv ville han leda teaterverksamheterna på Drottningholms slottsteater, operan vid Kungliga teatern och slottsteatern på Gripsholms slott. Kungen tog alla möjligheter som gavs och medverkade både som aktör, dramatiker och regissör. Han skrev sina första pjäser på franska redan som barn och fortsatte att skriva dramatik hela livet. Det är inte för intet som han har kommit att kallas för teaterkungen och det är minst sagt ironiskt att den teaterälskande kungen sköts av Jacob Johan Anckarström under en maskeradbal på Kungliga Operan. Den maskeraddräkt som Gustav III bar på maskeradbalen finns bevarad i Kungliga Livrustkammaren på Stockholms slott.


Svenska Akademien och Kungliga Dramatiska Teatern

Comments are closed.