Om teaterdramatikern Tennessee Williams

Om teaterdramatikern Tennessee Williams

Med etik och moral mellan raderna skapade Tennessee Williams dramer med verklighetssinnad stringens och tydliga inlevelse i människans öde. Tennessee Williams är en av världens mest betydande dramatiker som kommit att forma sin publik liksom 1900-talets världsdramatik.

Tennessee Williams, egentligen Thomas Lanier William, föddes 26 mars, 1911 i Mississippi men växte upp och fostrade i St Louis i Missouri i USA. Han tydliga sydstatsdialekt gjorde, med hjälp av skolkamraterna, att Thomas Lanier snart blev till Tennessee, ett smeknamn som kom att följa honom livet ut. Liksom så många andra betydande och skickliga dramatiker, konstnärer och författare, hade Tennessee Williams en strulig och svår barndom med komplicerade familjeförhållanden, vilket påverkade honom till stor del när han skapande. Redan i hans första riktigt stora och framgångsrika verk, en självbiografiskt inspirerad pjäs – The Glass Menagerie (1945) (Glasmenageriet) – kan man utläsa erfarenhet av en uppväxt med problematiska omständigheter. I dramat trånar en yngre man efter ett liv utanför hemmets instängda och närmast galna väggar mellan vilka en moder tappar bort sig i det okända. Samtidigt hamnar den handikappade dottern i familjen i kläm på grund av den världsfrånvända modern. Pjäsen filmatiserad 1950 och 1987 och blev till TV-film 1973.

Prisbelönta pjäser

Med åren har det kommit fram att Tennessee Williams familjemedlemmar allt som ofta legat som grund till rollerna i hans pjäser – en far som ofta tog till våld, en moder som tog mer energi än vad hon gav, en högt prioriterad och älskad storebror samt en psykiskt sjuk syster. Dramer med våld och dysfunktionella relationer, mänsklig frustration och missförstånd är i majoriteten av fallen basen i Williams pjäser. Samtidig dekoreras dramerna med mycket kärleksfulla relationer och humorinslag – något som kännetecknar Tennessee Williams. Hans nästa pjäs, A Streetcar Named Desire (Linje Lusta) hade premiär 1947 på Broadway i New York och gjorde snabbt succé med Jessica Tandy och Marlon Brando som huvudrollsinnehavare. Pjäsen som går i samma tema som Williams första pjäs och handlar en ung neurotisk kvinna vars fantasivärld slås i tusen bitar när hennes svåger får utlopp för sina erotiska och plötsliga utbrott. Pjäsen vann Pulitzerpriset samma år som den hade premiär. Dramat har också filmatiserat (1951), även där med Marlon Brando i huvudrollen. 1949 spelades Linje Lusta på Dramaten för första gången.  Williams belönades även med Pulitzerpriset för sitt nästa drama – Cat on a Hot Tin Roof (1955; Katt på hett plåttak). Även denna går i samma mönster som hans tidigare alster och handlar om familjära problem när ett kommande dödsbesked når en förmögen sydstatsfamilj. Scener om hur girighet och oginhet styr människan trots blodsband målas upp på ett rått sätt. Som alltid finns dock en gnistaglädje i det hela, när en av den döende faderns söner inte fjäskar in sig i det oändliga för att vinna faderns tycke för att erhålla arvet.

Prisbelönta pjäser

Förutom sina teaterverk skrev Williams Tennessee även litteratur. Han publicerade både noveller och poesi, filmmanus och essäer, samt två tjockare romaner och en självbiografi. Med sitt sinne för medkänsla och etiska inslag har Tennessee Williams vunnit sin publiks tycke. Han har kommit att bli särskilt omtyckt för sina verk på grund av dialogen som allt som ofta innehåller naturtroget språk med poetiska utsmyckningar, där det finns en ständig närvaro av komik. Hans prestationer har belönats med fyra Drama Critics’ awards, har översatts till flera språk och spelas än idag världen runt.